Hur färgblindhet påverkar fotoreceptorer i ögat

Hur färgblindhet påverkar fotoreceptorer i ögat

Färgblindhet drabbar cirka 8% av män och 0,5% av kvinnor med nordeuropeisk härkomst. Detta är en betydande andel av befolkningen, och det är viktigt att förstå hur det mänskliga ögat fungerar och hur färgblindhet kan påverka en persons uppfattning av färg. I det här blogginlägget kommer vi att utforska fotoreceptorer i ögat och hur de relaterar till färgblindhet.

Vilken del av ögat innehåller fotoreceptorer?

var fotoreceptorerna finns i ögat
Källa:askabiologist.asu.edu

Näthinnan är ett tunt lager av nervvävnad längst bak i ögat. Där finns fotoreceptorerna - ljuskänsliga celler som känner av inkommande fotoner och skickar signaler till hjärnan.

Hur fotoreceptorer i ögat fungerar

Fotoreceptorer är specialiserade nervceller i näthinnan som kan känna av ljus. Det finns två typer av fotoreceptorer: stavar och tappar.

Stavar och tappar innehåller olika typer av fotopigment, en grupp proteiner som absorberar ljus av olika våglängder och omvandlar det till elektriska impulser. Stavarna är mycket känsligare än tapparna, och de ger oss både mörkerseende och periferiseende. Stavarna reagerar också snabbare än tapparna och regenereras snabbare än andra nervceller i ögat.

Stavfotoreceptorer fungerar bäst i svagt ljus och gör att du kan se svartvita bilder under förhållanden med låg belysning. De har inget färgseende men kan urskilja gråtoner från vitt till svart eftersom de reagerar på rörelser eller kontrastförändringar på näthinnan.

Cone-fotoreceptorer möjliggör färgseende och fungerar bäst i starkt ljus där mycket visuell information kommer in i ögat samtidigt. De finns i tre typer: S-koner (känsliga för korta våglängder), M-koner (känsliga för medellånga våglängder) och L-koner (känsliga för långa våglängder). Varje typ har sitt eget unika fotopigment som absorberar färger som skiljer sig från dem som absorberas av andra pigment inom samma konstyp.

Kombinationen av signaler från dessa tre typer av koner gör att vi kan se hela spektrumet av färger. Men om någon av dessa tappar inte fungerar som de ska kan färgseendet påverkas.

Fotoreceptorernas roll i färgseendet

En fotoreceptor är en specialiserad cell som känner av ljus och skickar en signal till hjärnan. Näthinnan har två typer av fotoreceptorer: stavar och tappar.

Näthinnan är ett lager av ljuskänslig vävnad längst bak i ögat. Den skickar visuell information via synnerven till hjärnan.

Fotoreceptorer och celler
Källa:aao.org

Det finns två typer av fotoreceptorer i näthinnan: stavar och tappar. Stavarna används för mörkerseende, medan tapparna används för färgseende.

Stänger är mycket ljuskänsligare än tapparna, så de används när det är mörkt eller när du försöker se något i svagt ljus - till exempel när du tittar på en stjärnhimmel eller försöker läsa något i ett svagt upplyst rum.

Koner gör att vi kan se färger eftersom de reagerar olika beroende på vilka våglängder av ljus de utsätts för (färger). De innehåller pigment som kallas opsiner som reagerar med vissa våglängder av ljus genom att absorbera dem eller omvandla dem till elektriska signaler som kan skickas längs nervfibrer till hjärnan så att vi kan se färger runt omkring oss.

Vad är färgblindhet?

Färgblindhet, eller färgseendebrist, är ett tillstånd där en person har svårt att urskilja vissa färger. Det finns flera olika typer av färgblindhet, men den vanligaste är röd-grön färgblindhet.

Rödgrön färgblindhet orsakas vanligtvis av en genetisk mutation som påverkar känsligheten hos M- och L-konerna. I de flesta fall gör denna mutation att M- och L-konerna har en liknande känslighet, vilket innebär att hjärnan har svårt att skilja mellan rött och grönt.

Det finns tre huvudtyper av färgblindhet: monokromi, dikromi och anomalisk trikromi. Monokromi är en sällsynt form av färgblindhet där en person bara ser svart, vitt och nyanser av grått. Dikromi är en vanligare form av färgblindhet där en person saknar en av de tre typerna av tappar. Anomal trichromacy är en mild form av färgblindhet där en person har alla tre typerna av tappar, men en av dem är mindre känslig än de andra.

Hur dysfunktion i fotoreceptorer kan leda till blindhet

Färgblindhet kan bero på ett problem med en eller flera av tapparna i dina ögon.det finns tre typer av tappar i näthinnan:

Det mänskliga ögats konstruktur. Vetenskapligt diagram
Källa:online-sciences.com

. Den blå konen är ansvarig för att detektera blått ljus. Den kan detektera en våglängd på ca 440 nanometer (nm), vilket är ca 3% av det synliga spektrumet. Den är också ansvarig för att detektera gröna och gula färger.

Grön kon. Den gröna konen detekterar grönt ljus och står för cirka 50% av färgdiskrimineringen. Den har en något högre känslighet än den blå konen, men kan bara upptäcka en våglängd upp till 535 nm, vilket är ungefär 4% av det synliga spektrumet.

Röd kon. Den röda konen detekterar rött ljus och ansvarar för cirka 25% av färgdiskrimineringen. Liksom de andra två konerna har den en maximal känslighet på 560 nm, eller 3% av det synliga spektrumet.

Hos personer som lider av färgblindhet förväxlas en färg med en annan eller så syns den inte alls.

När någon har en eller flera defekta tappar (eller till och med alla tre) får de svårt att se vissa färger eftersom de inte kan skilja dem från varandra på grund av sin oförmåga att skilja mellan våglängder i vissa delar av spektrumet.

Den vanligaste typen av färgblindhet uppstår när vissa eller alla färger förväxlas med grönt och rött, men oftast är det rött och grönt som förväxlas.

Är färgblindhet alltid relaterad till dysfunktion i fotoreceptorerna?

Färgblindhet är inte alltid relaterat till dysfunktion i fotoreceptorerna. Färgblindhet kan orsakas av en genetisk defekt i näthinnan, som är den ljuskänsliga vävnaden längst bak i ögat som omvandlar ljus till elektriska signaler. färgblindhet är ett genetiskt drag som påverkar tapparna och stavarna i ögat.

Att leva med färgblindhet

Att leva med färgblindhet kan vara en utmaning, särskilt i situationer där färger är viktiga. En person med röd-grön färgblindhet kan till exempel ha svårt att skilja mellan röda och gröna trafikljus, vilket kan vara farligt när man kör bil. Dessutom kan färgblindhet göra det svårt att skilja mellan olika färger på kläder eller att läsa färgkodade diagram och grafer.

Det finns dock vissa strategier som kan hjälpa personer med färgblindhet att hantera dessa utmaningar. Till exempel kan man använda kontakter för färgkorrigering kan göra det lättare att skilja mellan olika objekt. Att undvika färgkodning eller tillhandahålla alternativ märkning kan också vara till hjälp.

Slutsats

Att förstå fotoreceptorer i ögat och hur de relaterar till färgblindhet är viktigt för att skapa inkluderande design och miljöer. Även om färgblindhet kan innebära utmaningar finns det strategier som kan hjälpa personer med detta tillstånd att navigera i sitt dagliga liv. Genom att vara medvetna om färgblindhet och dess effekter kan vi skapa mer tillgängliga och välkomnande utrymmen för alla.

Vanliga frågor och svar

Vilken del av hjärnan har fotoreceptorer?

Fotoreceptorer är de celler i ögat som omvandlar ljus till elektriska signaler. Näthinnan innehåller två typer av fotoreceptorer: stavar och tappar. Stavarna ger syn i svagt ljus och tapparna ger färgseende. Det finns tre typer av tappar, som alla är känsliga för olika våglängder eller färger: rött, blått och grönt.

Näthinnan är ett tunt vävnadslager längst bak i ögat som innehåller miljontals fotoreceptorceller som känner av ljus. Dessa celler omvandlar ljuset till elektriska signaler som färdas längs synnerven till hjärnan. Hjärnan tolkar sedan dessa signaler som bilder.

Vilka fotoreceptorer har människans ögon?

De tre huvudtyperna av fotoreceptorer är stavar, tappar och melanopsinceller.

Stavar och tappar är fotoreceptorer som hjälper dig att se färger och former i starkt ljus. Dina ögon har cirka 120 miljoner stavceller och 6 miljoner tappceller. Stavcellerna gör att du kan se svart och vitt i svagt ljus, t.ex. på natten eller en molnig dag. Tappcellerna gör att du kan se färger i starkt ljus.

Hur många fotoreceptorer finns det i det mänskliga ögat?

Antalet tappar i människans näthinna är ungefär 6 miljoner koner per kvadratmillimeter av gula fläcken, ett område i mitten av näthinnan som gör att vi kan fokusera på föremål nära oss. Varje kon innehåller flera ljuskänsliga pigment som är känsliga för olika våglängder (färger) i ljuset. Mängden av varje pigment avgör hur känslig varje tapp är för vissa färger.

Är åldersrelaterad makuladegeneration?

Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är den främsta orsaken till synförlust hos personer över 50 år i USA.

AMD uppstår när ett ämne som kallas drusen bildas under näthinnan, som är den ljuskänsliga vävnaden längst bak i ögat. Drusen är avlagringar av onormala proteiner som ansamlas under det retinala pigmentepitelet. RPE transporterar näringsämnen till fotoreceptorer, som är celler i näthinnan som omvandlar ljus till nervsignaler som färdas genom synnerven och bearbetas av hjärnan.

När en person åldras kan drusen växa och orsaka skador på närliggande näthinneceller. Detta kan leda till ett antal allvarliga problem, inklusive fullständig synförlust och blindhet.

Finns det några behandlingar eller botemedel mot färgblindhet?

Det korta svaret är nej, det finns inget botemedel mot färgblindhet.

Kan blindhet korrigeras med glasögon eller kontaktlinser?

Det korta svaret är att du kan korrigera synen med glasögon eller kontaktlinser, men det är inte alltid lätt eller ens möjligt.

På den mest grundläggande nivån gör glasögon och kontaktlinser att du ser saker tydligare genom att antingen ändra hornhinnans form (glasögon) eller genom att göra det lättare för ljus att passera genom hornhinnan (kontaktlinser).

Så om du har ett ögonproblem som astigmatism eller närsynthet kan glasögon eller kontaktlinser hjälpa till att korrigera dessa problem. Detta gäller särskilt om problemen är så allvarliga att de påverkar din livskvalitet.

Det finns också kirurgiska alternativ som kan hjälpa till att korrigera synproblem som grå starr, keratokonus och andra tillstånd som påverkar hur ljus passerar genom ögat.

Hur vanligt är det med röd-grön färgblindhet, och drabbar det män och kvinnor i lika hög grad?

Röd-grön färgblindhet är den vanligaste typen av färgseendebrist. Den drabbar cirka 8% av män och 0,5% av kvinnor i USA, men kan vara mycket vanligare i andra befolkningsgrupper.

Finns det några begränsningar i fråga om jobb eller karriär för personer med färgblindhet?

Svaret på denna fråga är inte så enkelt som man skulle kunna tro. Det enkla svaret är ja, det finns jobb och karriärer som är begränsade för personer med färgblindhet.

Om du är färgblind kanske du inte kan följa vissa karriärer som är starkt beroende av förmågan att se färger ordentligt. Om du t.ex. arbetar med försäljning och inte kan skilja på rött och grönt kan det hindra dig från att sälja produkter som kläder eller bilar där dessa färger är framträdande i designen. Om du arbetar inom medicin och inte kan se om någon har gulsot kan det leda till felaktig diagnos eller ännu värre, döden!

Kan barn med färgblindhet fortfarande delta i konstkurser eller andra aktiviteter som involverar färgdiskriminering?

Svaret på denna fråga beror på typen av färgblindhet.

Barn med protanopi (röd-grön färgblindhet) kan ha svårt att skilja mellan vissa nyanser av rött och grönt. Detta kan göra det svårt för dem att skilja mellan färger, men det hindrar dem inte från att delta i konstlektioner eller andra aktiviteter som involverar färgdiskriminering.

Barn med deuteranopi (röd-grön färgblindhet) kan ha svårt att skilja mellan vissa nyanser av rött och grönt samt blått och gult, men de bör kunna delta i alla typer av aktiviteter som kräver färgdiskriminering.

Barn med tritanopi (blågul färgblindhet) kommer att ha svårt att skilja mellan vissa nyanser av blått och gult, men de bör kunna delta i alla typer av aktiviteter som kräver färgdiskriminering.

Är det möjligt att utveckla färgblindhet senare i livet, eller är det något man föds med?

Ja, det är möjligt att utveckla färgblindhet senare i livet. I vissa fall kan färgblindhet förvärvas på grund av en skada eller trauma mot huvudet. Denna typ av färgblindhet kallas förvärvad färgseendebrist (ACVD).

I andra fall orsakas ACVD av ögonsjukdomar eller åldrande. Personer med makuladegeneration kan drabbas av denna typ av försämrat färgseende.

Färgblindhet är vanligtvis ett genetiskt tillstånd som man föds med. Det är dock möjligt för någon som inte är färgblind att bli det senare i livet

Vilken typ av tester används för att diagnostisera färgblindhet, och hur exakta är de?

Den vanligaste typen av färgblindhetstest är Ishihara-testet. Det använder en serie färgade prickar för att avslöja om en person har röd-grön färgblindhet. Prickarna är arrangerade i cirklar med siffror och symboler dolda bakom dem.

Andra typer av tester är Farnsworth D-15-testet och de pseudoisokromatiska plattorna (som mäter blågul diskriminering). Dessa tester kan utföras av en ögonläkare eller köpas online.

Resultaten från dessa typer av tester anses vanligtvis vara tillräckligt exakta för att diagnostisera färgblindhet, men de är inte alltid 100 procent tillförlitliga. De kanske inte kan upptäcka andra typer av färgseendebrister, t.ex. blågul färgblindhet eller fullständig färgseendebrist.

Du kanske också gillar följande artiklar

Vad säger testet med färgblind lantern om din synförmåga?

Rödgrön färgblindhet: Komplett vägledning 2023

Kan man vara färgblind med bara ett öga

Glasögon för röd-grön färgblindhet som kan intressera dig

COVISN TPG-038 Korrigerande färgblinda glasögon för utomhus- och inomhusbruk

COVISN TPG-200 Färgblinda glasögon för inomhus- och utomhusbruk

TPG-288 Bästa färgade kontaktlinser för rödgröna färgblinda

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats skyddas av reCaptcha och Google Integritetspolicy och Användarvillkor tillämpa.

Verifieringsperioden för reCAPTCHA har löpt ut. Vänligen ladda om sidan.

sv_SESwedish